måndag 30 juli 2012

Ett blogginlägg

Ovanpå tak.
Under tak.
På golv.
Under golv.
På stege.
I obefintlig vägg.
Ja det är ju där jag är.
Tillsammans med radiosportens OS-extra på P4.
Mycket spännande på en skala och helt klart värt ett blogginlägg.
Därför pumpar vi härmed upp arbetarromatiken till galaktiska proportioner.


lördag 28 juli 2012

Men ändå...

Starkt kört av Vino. Det måste man medge.
Jag borde kanske slappna av en smula och tycka att det är OK trots allt.
Han var minst sliten helt enkelt.
Stort grattis till Norge och bronset förresten! 

OS. Mäh??!!

Här tvingas man som familjefar köra bil sista timmen - den spännande timmen - av linjeloppet. Hann ändå hem för de sista tio kilometrarna bara för att se hur alla cyklisterna fått miljonbelopp av Kazakstan för att låta Vino vinna.
Urans upplopp var nog en enda lång planering över vad han skulle göra med sin andel.
Antiklimax-max.
Cancellara ser förresten inte ut att behöva köra tempot. Det är han säkert glad över. Tempo är ju så jobbigt - OBS ironi. 
I och för sig håller jag kanske på någon annan eller så inte. Jag håller ju normalt på alla (utom bl.a. Vino).
Men för att en OS-seger i tempo ska räknas på riktigt för de andra (läs Wiggins, Martin osv.) känns det ändå som om Cancellara borde vara på plats.
En dyngdag vad den livsviktiga och världsförbättrande cykelsporten beträffar.
Pia måste uppväga detta imorgon. Gör hon det så behöver jag aldrig ägna herrarnas lopp en endaste liten tanke i framtiden.

måndag 23 juli 2012

Pzpapp!

... Lät det i kontakten/transformatorn när jag idag pluggade min nya usb-hubb i väggen.
Hade nyss bytt ut den hubb (på engelska hub) jag köpte för en vecka sedan. Den gamla gav helt upp kontraktet efter en vecka, fick datorn att gå i baklås, externa hårdskivan att släcka ner och mitt hjärta att stanna. Det sista på grund av alla timmarna arbete som ligger lagrat på diverse ställen. 


Vad är en usb-hubb? Det är en förlängning och förgrening av datorns usb-kontakter. 
Min dator har för få usb-kontakter - alternativt: jag har för många saker kopplade till datorn.
Själva datorn står lite halvgömd (jag är jätteledsen Steve) nere i ett hörn vid sidan om arbetsbordet vilket också tillika är ett skåp. 
Det är nämligen en sådan där stor maskin som tar för mycket plats på bordet. 
Jag har det ordnat så taskigt att jag har svårt att komma åt usb-utgångarna bakom datorn. 
Därför skaffade jag en hub vilken jag har ovanpå arbetsbordet och i vilken jag kan plugga i det som där behöver ipluggas. Alla sladdar - dvs. hela sladdhärvan -  dragna bakåt och bortgömt in mot ett hörn, ner genom ett hål i och in i maskinen.


Så, vad är alltså en usb-hubb? 
- Är det Cern-teknologi och Higgs-partiklar vi snackar om?
- Är det hjärnkirurgi?
- Är det rymdforskning på Pluto?
Nej det är en skarvsladd med extra uttag!
Varför ska den nödvändigtvis behöva krångla och ställa till med detta onödiga förtret?


iLandsproblem

söndag 22 juli 2012

Cremnops desertor

Fortsätter att mata på med småkryp från trädgården.
Här en ytterst svårfotograferad liten kvick stekel som jämt och ständigt drog iväg så fort alla inställningar var ordnade och fingret närmade sig avtryckaren.


142 km

... visar min mätare. En blåsig men annars trevlig runda. Sträckan Nykarleby - Jakobstad - Öja - Kronoby - Åsbacka - Bäckby - Esse - Purmo - Bennäs - Sundby - Nykarleby innehåller några av de tjusigare sträckorna i nejden. Men för att nå dem får man också dras med Åsbackavägen som ligger i en helt annan trevlighetsklass. Speciellt när den biten idag bjöd på ohejdad och karaktärsdanande motvind.
Men motvind är väl egentligen inget nytt och oväntat. Inte så att man tappar hakan precis. Den som sig i leken ger...
Kan ni tänka er? Det är faktiskt rätt kul att cykla!
Jag ska absolut göra det igen.

fredag 20 juli 2012

En hund badar







Tillägg 2...

Angående min snygg-lista...
Vackraste racercyklarna är gamla stålcyklar (alternativt titan-cyklar) med eleganta, smäckra, runda rör.


När jag ska dela in mina blogginlägg i "stycken" - dvs ha ett mellanrum - i texten (som ovan) envisas programmet med att ha två rader tomrum istället för en trots att jag med säkerhet har en rad i när det skrivs. Det händer inte varje gång men ofta. Ytterst störande.

Tillägg...

100-vallen. Jäpp! Jag klarade den med nöd och näppe. Pratar om kadens. (se föregående inlägg)


Att jag inte direkt såg den andra och ack så uppenbara kopplingen mellan Tdf och "Sagan om ringen".
Banalt men sant.

Provkört ny cykel

- Den är frän.
- Den ser arg ut.
- Den ser snabb ut.
- Den är lätt.
- Den är inte min.
Det var inte heller jag som cyklade på den men jag kan väl ändå i någon mån säga att jag "provkörde" den medan jag cyklade bredvid och försökte avgöra dess kvaliteter.
Omdöme: Den verkar vara snabb. En riktigt bra tävlingscykel helt enkelt.
Ryktas om att ytterligare en cykel av samma modell ska vara på kommande hit till stan.
Tror jag börjar kalla dem Vengaboys.
Dem får ni googla på själv. Jag har inte nerver nog att länka direkt.
Rundan i sig var lite halvuppskruvad varvad med långsammare snacktempo.
En klassisk fem-milare helt enkelt.

En snygg-lista

Touren bjuder på tråkunderhållning (lite som sagan om ringen-filmerna) med ett litet undantag i tävlingen om vem som får bära röda prickar - en tävling som ju iofs är klar nu.
Därför har jag roat mig med att istället bedöma vilka cyklar som är snyggast. 
Här kommer en helt obestridlig 5-bästalista utan modellspecifika detaljer:
1. Colnago. Klar vinnare. Enkelt, stramt, stilfullt och sakligt. Attityd.
2. Look. Fräck och elegant.
3. Lapierre. Gör sig fint i TV.
4. Time. Gör sig också fint på TV men något fulare i verkligheten.
5. Kommer inte på en femte som når över ful-fingränsen.
Designüberpåvarna på Pinarello körde över sig själva för 5 år sedan och resten av Cykeltillverkarna är ingenjörsestetik med låtsasparametrar från någon vindtunnel (med undantag av ett märke vilket inte nämns eftersom jag ändå inte får betalt av dem. De tillverkar förresten den allra fulaste ramen).
När Tour (den tyska cykeltidningen) testar ramarna på min lista kommer förmodligen dessa lika högt på resultatlistorna som betong flyter. Gissar på att de alla är gjorda i kolfiber/mjukost-komposit, att de väger mycket för att mjukost väger mycket och att de bara allmänt är usla. 
Fula ingenjörsestetik-cyklar är oftast bäst.
Nu har jag idag förvisso sett, känt på, sågat i och provcyklat en av dessa fula men väldigt bra cyklar. Den är nog egentligen också snygg... men på ett annat sätt. 
En lätt manlig avundsjuka känner jag allt. 
Därför är det sannolikt att jag en dag löper linan fullt ut och skaffar en riktigt ful cykel istället för att hålla mig med de 75%-fula jag har nu. Men det blir ett annat år. Nu ska jag köpa plankor, bräder, lister, ribbor och en plåtslagare.

tisdag 17 juli 2012

Soundtrack...

... i motvinden, i 27, med blodsmak och tio km hem:


Formgnäll.

Jäpp. Nu har jag cyklat.
Plötsligt kändes det rätt att åka ut på en runda efter nio dagars paus.
Byggandet och rivandet här hemma blev inte så kul mot kvällssidan och jag tror ett litet avbrott var hälsosamt.
Många och långa uppehåll mellan träningsrundorna är tveksam taktik ifall formen ska toppas. 
Det torde härmed stå helt klart ifall det inte är känt sedan tidigare. Tur att jag inte behöver toppa formen.
Konditionen är så usel att jag inte ens orkade dra på mig mjölksyra. 
Motvinden på hemvägen var ju inte heller någon höjdare eftersom jag var helt slut redan från början. Visste förresten inte att de byggt en tunnel mellan Sundby och Nykofrys. 
Men alla 457 cyklisterna jag mötte var och varannan kilometer såg nöjda ut.
Egentligen ska jag inte gnälla för det var nog rätt skönt att komma sig ut ändå.
Måhända provar jag på nytt någon gång i framtiden.
Här är kvällens extremnormaltråkiga rutt.

Cyklat?

Nej har jag ju sagt! Jag gör annat.
Blogga? Inte det heller. Dessutom har jag rotat och gjort om lite i arbetsrummet och då har hela härliga internet och datorer och allt fått vila i ett litet mörkt hörn ett antal dagar.




fredag 13 juli 2012

Fredagen den 13:de

Allt väl än så länge men så har jag också flera hästskor.
En av dem är av någon anledning placerad vid proppskåpet.
Där har en elektriker jobbat ett par minuter idag.
Jag var nämligen i behov av att få några gamla sladdar och ellinjer bortkopplade för mitt restaureringsarbete.
Jag hade noggrant kollat vilka som skulle avlägsnas.
En kvart efter det att elektrikern dragit iväg skulle jag greja med något annat inne i huset.
En hel el-linje var utslagen. Stora bryderier. Hade jag verkligen idiotat mig så gravt och bett elektrikern koppla ur en väldigt viktig sladd?
Ha! Nej! proppen hade bara slagit från. Ingen fara. 
Hästskor är jättebra. Eller något i den stilen...

Jag har också varit i Jakobstad idag.
Handlade mat och usb-hubb.

Facebook är effektivt. Annonserade om att ge bort ett akvarium och några minuter senare var det tre som nappade. Alla beredda att genast komma och hämta bort. Nu är det i Karleby.
Oljekaminen som jag också ger bort är fortfarande kvar. Den har jag inte på fb utan på Findit istället. Har nämligen inte hittat någon österbottnisk intressegrupp för oljekaminer på fb.
Det är en Fiskars 3300 (utifall någon är intresserad).

En annan gång ska jag berätta om den bok jag nyss läst samt om hur dess innehåll står i relation till mitt liv. Stora saker!

Ett annat år skrev jag ju redan tidigare!

På tal om cykel... Den här låten finns på skivan jag hade i stereon när jag körde till Jakobstad idag...


onsdag 11 juli 2012

Torvifierad mossa

Det är mycket nu...
Mest rivning av innerväggar och tak samt en hel del bortforslande av mossa.
Cykla? Det blir nog ett annat år. Kanske om två år...

måndag 9 juli 2012

OBS!!! Lama på rymmen - NOT!

Söder om Nykarleby rör sig inte en förrymd mörkbrun lama.
Ta inte omedelbart kontakt om ni råkar på henne.
Hon har en mankhöjd på ca en meter och huvudet är väl på en höjd av 1,6 m.
Varning för spott. Hon lär heta Perkele men det är inofficiellt.

Resten av inlägget raderat...

söndag 8 juli 2012

Körde bil

Nu har jag inte bara cyklat (igår). Jag körde nyss bil också. 
Fem kilometer blev det.
slängde i en gammal blandad CD som jag rotade fram ur handskfacket och då dök följande låt upp.
Mmmm... Det blev allsång i all ensamhet.


Te.de.eff

Borde man kommentera den etappen?
OK. Gör väl det då...


Måste väl ändå erkänna att det här bidraget till internätet inte känns som ett av de mest angelägna.
Jag drar alltså ner på internets kvalitet en smula. Måste försöka kompensera det så småningom.
Däremot är låten, bandet och nästan hela Daydream Nation-plattan... bra... så det uppväger min banala användning av videon... åtminstone delvis.

Och förresten...

För att inte tala om den här:


På den trettonde dagen

Minsann! Jag hafver velocipedat!
Och det vad gott!
Med både suveränt sällskap och väder blev dagens dryga 75 kilometrar synnerligen trevliga och njutsamma.
Men ett fåtal busrusningar på sina ställen visade helt klart på bristande kondition.
Det är med smärtsam medvetenhet jag noterar att jag absolut borde intervallträna ifall jag skulle ha någon som helst ambition/möjlighet att göra mig gällande på... låt oss säga en "tävling" om jag nu ska ta ett exempel helt ur luften.
Minsta lilla försök att köra med nästan-full-gas resulterar omgående i tunnelseende. Tröskeln är låg och redan några sekunder över den är några sekunder för mycket.
Det positiva är att det egentligen bara kan bli bättre från nuvarande nivå.

Får för mig att slänga in följande. Här finns jättedjupa kopplingar till ett sinne som inte fått uppleva sin lekamen cykla på tolv dagar.


torsdag 5 juli 2012

Härdsmälta

- Som att ha druckit tre flaskor Liebfraumilch på raken utan det där upplevt roliga innan systemet slår bakut.
- Som att strypa kylvattentillförseln i kärnkraftverket.
- Som kokande salpetersyra mot jungfrulig tarmludd.
- Som Ove Markström.


Men jag backar bandet en bit.
Tour de France. 
Dagens etapp har ca tre mil kvar och en av mina gamla favoriter Moncoutie sliter i utbrytartrojkan.
Jag får för mig att äta några smörgåsar och fixar ihop lite sådant plock. Hittar en blå tub med flinande gulhårig gosse som etikett och klämmer små tunna strängar av dess innehåll över ostskivorna.
Hunter voltar, Cavendish spräcker hjälmen, Greipel segrar och jag gör mig redo för en första träningsrunda på minst två år.
Pumpar däck, smörjer kedjan och justerar bakväxeln som av någon anledning slutade tillåta 11-drevet mitt under brinnande drypande Vätternrunda.
Fyller vattenflaskan och plockar grejer jag behöver under rundan. 
Då fallerar kroppen. Inälvorna bryter samman och jag får trona på något helt annat än Selle Italia.
Svetten och tårarna rinner till.
Plötsligt adderar jag två och två. Samma brinnande mage fick jag precis innan Vätternrundan och det kom precis  efter att jag ätit den där romkrämen.
Nu är jag bara glad att jag inte hann ta mig iväg. Kållby hade inte varit rätta platsen för sammanbrottet.
Dessutom hann jag läsa lite extra på den biografi jag för närvarande slukar helt okritiskt. Mer om den senare.

onsdag 4 juli 2012

10 dagar

...utan att ha cyklat.
Ändå får det här inlägget etiketten "cykel".
Men jag har fotograferat en fiskmås idag. Det borde kompensera en del.

måndag 2 juli 2012

Ajaj!

Inte cyklat på en vecka och bara en gång på de senaste två veckorna.
Att oron dessutom inte gnager i kroppen oroar mig. Det känns så onaturligt naturligt att vara ocyklad.
Borde jag söka hjälp?

På tal om fotboll

Kan inte låta bli en av de mest briljanta matcherna.