Jag har näthandlat en cykelpryl

Precis när jag tänkte tanken att det är tusen år sedan jag köpte cykelprylar slog det mig att det bara är några månader sedan jag köpte en hel velomobil.
Men velomobil är ingen cykel på riktigt - bara enligt finsk lag.
Tydligaste beviset på att velomobil inte är en cykel är att man får ha orakade ben.

Men alltså, jag köpte en framklinga.
Till velomobilen.
Så egentligen har jag inte köpt någon cykelpryl heller.
Det här inlägget föll härmed pladask.

Kan väl ändå nämna att Waw (som det nu är konstruerat) inte kan ha större framklinga än 57.
Jag skulle egentligen vilja ha 65 för att utnyttja ett lämpligt utväxlingsomfång så maximalt som möjligt. 57 hjälper inte så mycket men det är bättre än 52.
Jag får helt enkelt hoppas att de (de som tillverkar Waw) tar sitt förnuft tillfånga och börjar producera en framväxelhållare som tillåter större klingor.

Läget annars då?
Jo, kroppen befinner sig i ren pollenkoma. Tröttheten är monumental.
Medicinerna gör en ännu tröttare men paradoxalt ändå piggare och rappare just i de ögonblick jag cyklar kör velomobil.
Jag får säkert skylla på dopingpreparaten i medicinerna ifall polisen har hastighetskontroll på fel ställe.