Back in Blog: Nobelpris i litteratur för ett blogginlägg?

Det råder förvisso en överhängande risk att inläggsrubrikens fråga inte får ett positivt svar. Det här blogginlägget är nämligen i den smörigare halvan av all tänkbar skala - främst beroende på den myckna mängden bildmaterial av högromantisk prägel. Men en bild lär ju säga mer än de där tusen orden, så man ska aldrig skriva aldrig. Priskommittén har som bekant töjt sina vyer en smula. I alla fall om man ser det från ett lite annat håll än kommittén själv. En eloge till Svenska akademien!

För att ytterligare öka den kulturella biodiversiteten och kraften i detta inlägg, avslutar jag med en mastodontfilm vars berättelse, dramaturgi och karaktär penetrerar ditt medvetande som ett djupverkande och helande schampo.

Semesterveckans stadiga molntäcke verkade tappa orken på onsdagen. Efter ett par dagar vid och under en stockvägg, tänkte jag som så att det gäller att smida medan båten är varm. Snart ska den antagligen upp ur vattnet. På tal om vatten ja... I helgen tömde jag bort vattnet ur kylaren och blandade nytt. Det som hälldes i efter renoveringen var för vattenstarkt. Visserligen hade jag i lite glykol men eftersom blandningen sannolikt blev alldeles för klen ville jag göra om och göra rätt. Blandade så att den ska tåla rejält med kyla. Efter bartendersysslan körde jag en timme för att blanda groggen. Men det var då det.

Idag åkte jag ut och blandade ordentligt. Det blev ett antal timmar.

Sydvinden var lite ojämn. Den var liksom obefintlig på flera ställen och mer tydlig på andra. När jag närmade mig Stubben på yttersidan var det i och för sig inga stora vågor, men de var ganska nya och relativt höga i förhållande till längden. Det är den typen av vågor - höga och korta - som är riktigt bra på att stänka rätt över hela flytetyget. Båten hinner ju inte gunga med, utan kör bara rätt igenom. När vinden dessutom ligger på, får stänket sin givna riktning. Fick lov att dra ner huvudet ur takluckan, snällt sätta mig och trycka igång den roterande vindruteskivan. Tro inte att jag klagar på vattenstänk. Tvärtom! Men riktigt genomvåt runt huvudknopp och nacke ville jag ändå inte bli. Det är trots allt inte högsommar och 20°C.

Det är tomt på vattnet just nu. Förstås är det också mitt i veckan och alla har väl inte semester. Såg hela två båtar ute. Den ena var en fiskebåt.

Passerade Stubben och girade in på farleden till Monåfjärden. Därefter noterade jag att skymning och hemkomst kunde bli hyfsat synkroniserade ifall jag svängde av norrut igen. Sålunda svängde jag i nämnda riktning och brummade sakteliga hemåt.

I övrigt var det väl inte så mycket mer att orda om detta...