Hemlisar i en icke-bildblogg

Den observante läsaren av denna blogg har eventuellt noterat att här bjuds det sällan på bilder i överflöd.

Tre st. orsaker:
1. Min telefon är en telefon. Den har förvisso en kamera som kan ta bilder där man kan urskilja ett antal kontraster och möjligen utläsa vad dessa kontraster tillsammans kan tänkas visa, men att få dessa bilder överförda till någon annan teknisk apparatur (typ en dator) är ett veckolångt projekt även för NSA.
2. Jag har en arbetstelefon som lär ska höra till de så kallade smarta telefonerna. Antagligen är den faktiskt riktigt skärpt. Den har nämligen gått i baklås nu under semestern och vägrar blankt göra annat än tidvis (och sömnigt) flasha "Nokia" i displayen.
3. Mina kameror är system-varianter man verkligen inte släpar med sig på ett enda litet cykeläventyr. Dessutom orkar jag sällan ha dem med mig för att dokumentera småjusteringar och annat skruvande med cyklarna.

Någon kamera var således heller inte med när jag igår ställde om framhjulen från en gnutta toe out till helt parallella. Kamera fanns heller inte ombord när jag åter tog mig de 27,5 kilometrarna till Holmankangas och tillbaka. Benen var lite sega och presterade inte samma resultat som föregående kväll. Huruvida framhjulsintställningen påverkade är precis lika omöjligt att avgöra som något som är helt omöjligt att avgöra.

Ibland har jag ju kompenserat bildbristen med skärmdump från Garminsidan över respektive avhandlad cykelrunda. Det gör jag inte just nu. FM närmar sig och jag kryper in i en hemlig liten koja.

Tre st. möjliga orsaker:
1. Det går så förtvivlat långsamt och jag vill inte visa hur fruktansvärt bedrövlig formen är.
2. Det händer ingenting, nada, noll. Ork, kraft och fart är precis samma som tidigare trots att det absolut borde vara bättre efter aerotrimning och träning... "träning".
3. Det går ruggigt snabbt och jag vill verkligen inte avslöja detta för medtävlarna inför FM.