Både på lördag och söndag vinglade jag planlöst omkring på cykeln. Nästan full vinterklädsel - och nu snackar jag inte cykelklädsel. Nej riktig vinterklädsel plus att jag hade totalt ca 15kg kamerautrustning i diverse väskor hängandes från kroppen. Lördagen blev väl totalt nästan 6 timmar, 30 km cykling varav en hel del ute på isen där det ställvis var ganska tungt. Utöver det vandrade jag en hel del ute i (eller inne i...) skogen med samma packning. På sina ställen blev det rena styrketräningen i snön.
Under söndagen gjorde jag samma sak men inte fullt lika långt och länge. F29'an är inte den optimala cykeln när man har behängt sig med packning. Droppet jag har på hojen resulterar i smärta. Det gjorde så småningom avsaknaden av cykelbyxor också.
Men jag tror/inbillar/lurar mig själv/intalar mig själv/anar/hoppas/och tror igen - att det var bra kontrast till min annars fatalt dåliga förmåga att faktiskt hålla pulsen i styr när jag tränar normalt.
På söndagskvällen fick jag ju ändå låta hjärtat rusa då bollsporterna skulle fixas. Inga avbytare i rinkbandyn så mjölksyran flödade och isaggregatet jobbade på högvarv.
Idag har jag cyklat till jobbet. Jag var stark som en oxe på morgonen men när jag tog mig hem via Pörkenäs var det mera harkranks-karaktär på cyklandet. Lunchen blev på gränsen till klen så på hemvägen blev det ökenvandring efter Socklot. Kort sträcka - ja - men idag var den längst i hela världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar