Chips, glass och öl

Idag är det återhämtning på programmet.

Parstakningsmage

Nej det gick ju inte att skejta överallt på isen och nu känner jag tydligt att jag - för första gången på 30 år - parstakat en hel del. Vasaloppet nästa.

Bloggnyhet: Fotografi

Två rutinerade rävar tillsammans med en typ som inte vet hur han ska hålla händerna och stavarna när någon hötter med en kamera.

© OÅ

Drygt 5 timmar

Det är vad det blev idag. Rätt nöjd med saldot men jag ska fortfarande bränna upp rinkbandy-utrustningen (speciellt klubban) och imorgon tänker jag köra innebandyklubban i kompostkvarnen.
Ju mer jag spelar desto sämre blir jag.

Ute i vädret

Ja... vad ska jag skriva? 

- Härlig skidtur på knappa 30 km, 

- Härligt sällskap,

- Härligt väder, 

- Härlig söndag.

Omvända vär(l)den

Mest av allt ville jag skida idag. Det där med att cykla lockade inte alls. På måndag söker jag hjälp.
Med all nysnö som fallit misstänkte jag att en skidrunda trots allt skulle resultera i bedrövelse och tårar så jag svalde olusten, klädde upp mig för cykling och drog iväg. En av orsakerna till skepticismen kring cyklandet var självfallet också knäeländet från tidigare i vinter.
Egentligen var nog en cykelrunda precis vad jag behövde och det visste jag redan på förhand.
Grundträning med kontrollerad pulsnivå har jag åstadkommit i samma omfattning som Moberg petade in gränslös munterhet i sina utvandrarböcker.

Rundan blev prima. I Munsala träffade jag på två cyklister som var mitt inne i en rysk intervallträning. Jag cyklade med dem en liten bit och deltog i en fem-minutare innan vi svängde åt olika håll.
Därefter höll jag mig på mattan och gjorde kort-korta rusningar var tionde minut.
Dricka hade jag glömt hemma så rundan blev inte riktigt så lång som jag egentligen ville men det känns OK ändå.
Bäst av allt var att knäet höll. Det gav mig lite extra inspiration och möjligen är lite jobbpendling inte helt ute ur bilden heller.

En milstolpe i min skidkarriär

Skatevirtuosen Back har åter snurrat runt elljusspåret (som det egentligen heter i Österbotten). Tre varv totades ihop. För första gången har jag nu lyckats underskrida en medelpuls på 90% trots att farten var ungefär lika långsam som den brukar. Vet inte om ni får ihop den där ekvationen men så är det i alla fall.

Jag vill alltså härmed gå ut i offentligheten och stoltsera med 88%. Dessutom var högsta pulstoppen mycket lägre än vad jag brukar ha efter klättringen upp från åkern nere vid Andrasjön.

Faktum är att jag inte ens noterade backen det första varvet. Tänkte på helt andra saker. Först när jag var förbi klättringen slog det mig att jag passerat eländet. De andra två varven tog jag igen förlusten och tänkte jättemycket på hur tungt det var.

Men allt var inte klang, jubel och guldfest. Spåren (ja alltså den platta delen där man skejtar) hade körts upp med skoter. Det innebar att skidorna ställvis envisades med att fastna i skoterns skidspår. Mitt skejtande genomfördes på dessa platser med diverse halvt okontrollerade balanshopp, snabb och bredbent teknik (också okontrollerat) samt ett antal spontana okväden.

... Ja jag tror i alla fall att jag skidade tre varv...

En till cykel till salu

Om någon är intresserad av en gammal hobbyhoj så är nog den här tyvärr såld.

- Rossin stålram
- Sakae styrstam och styre
- Shimano Aero 600 (bromsar, framväxel och vevparti). Ovanlig och nyskapande kultgrupp från början av 80-talet.
- Shimano 105 bakväxel.
- Gipiemme växelväljare. Vansinnigt eleganta.
- Fizik-sadel.
- Ett par enkla shimano-hjul samt ett framhjul av märket Miche
- Ny kedja
- Ny (alltså gammal men ny) Shimano Aero Dura-Ace-kassett. Mycket vacker!
Pris:
- Med styret i samma fula vinkel som på bilden: 80€
- Med styret lite mer elegant nedåtvinklat: 100€
En liten hemlig bonuspryl medföljer.

Dyngben

Jag sparade mig under dagen så att kroppen skulle vara tiptop inför kvällens bollsporter men benen slog bakut och betedde sig som lösa komockor. 
Tappade lungorna någonstans men orkade inte leta. De var ändå inget att ha.

Två timmar lördagsunderhållning i mjölksyraland

Aldrig mer ska jag skriva att jag tränar mer än planerat. Nästan direkt jag hade gjort det blev det mer eller mindre ofrivilligt uppehåll och jag har inte gjort ett dyft sedan förra måndagen.
Så idag skulle benen få arbeta och det blev tre varv längs tiokilometers-slingan. Idén var att försöka ta det lugnt och åka avslappnat men vad hjälper det när spåret är fullt av små branta backar.
Ångrar jag mig? Nä!