Utrustning 1. Skor

Varför inte ta sin egen blogg till mer seriösa höjder?

- Tänkte jag när sambon gått ut med en av jyckarna.

Då var det nämligen läge att plocka fram cykelskor och våg.

Inspirerad av andra cykelbloggare är detta är således denna bloggs första riktiga utrustningspresentation i vilken jag går igenom och kommenterar sådant som hör/hört mitt cyklande till. 

Börjar alltså med skorna.

1. Shimano SPD SL. 

Köpta 2004 tillsammans med första landsvägsracern.

Vikt: 764 g (med lite leriga shimanoklossar och damm)

Onekligen rätt hyfsade skor i sig men passade inte alls mina fötter. De började göra ont - väldigt ont - efter ca 7 mil. Körde med dem i ett par säsonger och kan mycket väl vara till salu ifall någon behöver ett extra par.

2. Northwave MTB-skor.

Köpta ca 2006 och är ur MTB-skohyllans absolut billigaste ände.

Vikt: 1022 g med infiltat hundhår.

De är något för stora men det var meningen. Kan ha dem med ett par tunna ullsockor och det är mumma på vintern. Två av kardborreflikarna på vänstra skon är halvt avtuggade. Skorna är även oerhört ingrott smutsiga. Det är ju smutsigt ute i naturen. Enda MTB-skorna jag har och det kan antyda något om... Vi går vidare till lvg istället. 

 

3. Diadora någonting.

Köpta på plats i en liten cykelaffär någonstans i Tyskland. Kanske 2006 eller 07

Vikt: 871 g med slitna, grå look-klossar och riktigt slitna sulor.

Ett nästan störtskönt par helt enkelt. Annat kan jag inte säga. Fungerar bra och får hänga med på många rundor än. Jag skrev "nästan störtsköna". Känns nämligen enormt bekväma men efter sisådär 15 mil brukar mina stortår börja bränna något helt obeskrivligt. Vet inte om det ha med skorna att göra.

 

4. Bont CTT

Utförsäljning på CRC 2012.

Vikt: 611 g med grå Look-klossar

Möjligheten att forma skorna efter foten lockade. Likaså allt annat till synes superprofsigt som omgärdar  detta märke. Förhållandevis liten tillverkare med huvudsakligen kompromisslös attityd. Att dessa skor dessutom gjordes med någon slags anknytning till ett visst cykelmärke kanske också spelade in. Dessutom tillreds de inte i någon sinnessvag reklamfilm trots kopplingen till ugn.

Skorna består av nästan ingenting. En tunn, skarp kolfiberbalja med något mjukare material (det röda) ovanpå. De testades för första gången idag under 2 1/2 timme på spinningcykel. Behöver nog modelleras än en gång då min hålfot blev öm på båda fötterna. Innersulan består också av ett oförlåtande ingenting vilket inte ger utrymme för kompromisser i passformen. Möjligen antydan till lite skav mot vänstra hälsenan också. Största problemet är att dessa skor egentligen förpliktigar till licens och någon sådan hade jag ju inte tänkt plocka ut i år.

Nästa gång presenterar jag kanske mina hjälmar (eller sadlar, eller styren, eller ventilhattar)