För att inspirera mig själv att överhuvudtaget cykla har jag under jobbpendlandet bytt upp mig från förnuftscykeln RS till oförnuftsSLC'n. Men idag drog jag loss tempocykeln ur spindelväven och nyttjade det härket istället. Det var ju jättekul på den berömda skalan. Hade inte suttit på den fakirmaskinen på evigheter så jag förväntade mig trötthet och smärta i hela kroppen efter 500 meter. Något sådant bekymmer kom aldrig. Jag satt skönt och avslappnat. Kunde trampa på förhållandevis bra och sprängde gamla rekordet med sju minuter tur-retur. Inte för att jag jagat rekord varje gång men det har hänt sig att jag klämt i vad jag orkat ett par, tre, fyra, fem gånger.
Det enda som nu behövs för ett hyfsat SFIM-tempo är ytterligare 5 km/h i snitt.
Bit av kaka - som man säger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar