Detta blogginlägg dristar jag mig att skriva på jobbet.
Idag, torsdagen 30.8, har jag nämligen för första gången cyklat till arbetet - i Jakobstad - genom en kuliss av historiemättad episk dimma.
Jag kunde höra hovslagen av rusande hästar på åkrarna bredvid.
Jag kunde höra fanfarer och vinden som slog i fanor och baner.
Jag kunde höra adrenalinstinna, segerrusiga rop.
I Socklot kunde jag känna den mustiga röken av varm olja och känna vibrationerna av måttlöst stora mänskliga framsteg.
Jag insöp luften av en karavan, en armada i färd med att jämna vägen för morgondagens stordåd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar